Prosadikt.
Man kan till exempel förvandla sin barndom till en fågel och låta den flyga över haven, liksom ett minne som försvagats. Bitar av Björnes magasin, kojor i skogen och nyplockade snödroppar kan aldrig tappa flygförmågan, men heller aldrig landa någonstans. Att försöka se barndomen efter förvandlingen är menlöst, den flyger över öde hav och kan likt en förlorad strumpa aldrig hittas igen.
