Monolog dialog
Sitter du här och röker nu igen. Det är inte klokt va. Förpestar din omgivning, och mig. MIG! Jag tycker det är så jävla äckligt med de där cigaretterna, fattar inte vad de är till för. Vet du förresten att förr i tiden, så rådde de folk att röka. Har du hört! RÅDDE folk att röka. Det var braaaaaaa för en med ett par cigaretter om dagen. I helvete heller. Vet du, tre personer har jag förlorat till de där jävla giftpinnarna. Tre stycken. Men inte fan bryr sig folk om det nu, de röker ändå. Glömmer att ens brorsa dog i kol eller ens moster i lungcancer. Det är bara le och låtsas att det regnar. Men vi får väl se hur det blir sen när man får tillbringa sista månaderna i sjuksängen. Undra jag, vad det är värt då med rökningen. Det är så svårt att sluta säger de. De fattar ju inte att deras liv hänger på det. De fattar ju verkligen inte det, i så fall hade de ju slutat. Inte fan ligger det nån på dödsbädden med cancer i hela lungorna och säger ”jomenfan, det var det faktiskt värt”. Ett jävla sattyg är vad det är. Ett jävla sattyg, det säger jag dig. Jaja, jag ska inte störa mer, och inte låta dig störa mig heller med den där äckliga röken. Vi ses imorrn igen antar jag, ha det gött du!
